Ögonspegeln AB
Vi tar emot för ögonläkarundersökning för intyg angående körkort och flygcertifikat.​
​
För att boka tid, klicka på knappen nedan.
Mottagningen är stängd under v. 24-31
(24/6 - 4/8)
Under denna tid försöker vi svara på meddelanden via vårt kontaktformulär så fort vi kan, men svaret kan dröja några dagar.
Frågor och svar om "Gula fläcken"
Vad är gula fläcken?
Gula fläcken är benämningen på den mest centrala delen av ögats näthinna. Det är en översättning av den latinska benämningen: "Macula lutea".
Gula fläcken en mycket liten del av näthinnan, men den del som svarar för vårt skarpa seende, centralt i synfältet. Det är här som syncellerna är som tätast packade. Dessa reagerar på ljus och omvandlar den fokuserade bilden av omvärlden till elektriska signaler som via synnerven når hjärnan.
Tyvärr drabbas gula fläcken inte sällan av sjukliga förändringar, i synnerhet i högre ålder. Vanligast är den så kallade "torra", degenerativa formen. Man får då skador i näthinnans synceller och dess pigmentceller, vilket leder till skador på det centrala seendet. Sjukdomen kallas "åldersrelaterad makuladegeneration" och förkortas ofta AMD efter den engelska benämningen (Age-related Macular Degeneration).
Detta är en vanlig åkomma och en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning bland äldre personer.
Vilka symtom får man?
Ett vanligt första symtom är att det blir svårt att se detaljer centralt i synfältet. Små bokstäver "grötar" ihop sig och det blir svårt att läsa text, även på avstånd, såsom skyltar etc.
Det som finns i mitten synfältet blir svårt att urskilja och kan helt försvinna. Man blir aldrig helt "blind" av AMD på det sättet att synen helt försvinner och det blir svart. Men det kan alltså bli mycket svårt att se detaljer i centrala synfältet.
I vissa fall kan det uppstå en svullnad av gula fläcken, fra. om man drabbas av det man kallar "våt" form av sjukdomen. Det är då vanligt att man utöver synbortfallet även märker att bilden av omvärlden blir förvrängd och sned. Textrader kan böja, flaggstänger och dörrkarmar bli sneda och regelbundna mönster bli konstiga i formen.
Finns det några riskfaktorer?
Rökning ökar risken att drabbas av AMD. Det finns även ärftliga faktorer. Sjukdomen är tex. vanligare bland kaukasiska folkslag såsom nordeuropeer än bland människor med afrikanskt eller latinskt ursprung. Likaså är risken ökad om sjukdomen finns bland nära släktingar.
Hög ålder är också en risk – sjukdomen förekommer oftare i högre åldersgrupper.
Finns det någon behandling?
För inte så länge sedan fanns ingen behandling mot sjukdomen. Men numera finns det metoder med operation och injektionsbehandlingar att behandla för att bromsa upp försämringen och i vissa fall till och med uppnå en förbättring av synfunktionen. Detta gäller framför allt den "våta" formen av sjukdomen som kan bero på att sjuka blodkärl under näthinnan läcker eller blöder och vissa andra förändringar, men det är då viktigt att sjukdomen inte gått för långt.
I de, fortfarande tyvärr stora flertalet, fall där man inte kan behandla medicinskt eller kirurgiskt finns det många olika sorters hjälpmedel att tillgå, vilket underlättar livet, i synnerhet vid närarbete såsom läsning eller handarbete, men även tex. TV-tittande.
Dessa tekniska hjälpmedel provas ut individuellt på Syncentralen och olika lösningar skräddarsys efter behov. Remiss från ögonspecialist krävs och synnedsättningen ska vara betydande (sämre än 0,3 på bästa ögat eller omfattande synfältsdefekter).
Det finns även numera kliniskt bevisad effekt av medicinsk behandling för att förebygga synskada och även behandla i tidiga skeden av även den "torra" formen av sjukdomen. De så kallade "AREDS"-undersökningarna har i jämförande, kontrollerade studier visat tydlig effekt av att tillföra adekvata doser av vitamin C och E samt en lagom dos av de för kroppen viktiga spårämnena koppar och zink samt antioxidanterna Lutein och Zeaxantin.
Fråga ögonläkaren om detta – vederbörande kan ge information om detta samt om det preparat som uppfyller AREDS-kriterierna, nämligen Optivital.
Hur upptäcker man sjukdomen?
Det är viktigt att konstatera diagnosen så tidigt som möjligt i förloppet. Ju tidigare, desto större möjligheter att behandla och förebygga synskada. När man fått symtom är skadan redan skedd och det går oftast inte att återfå det som gått förlorat.
Genom att regelbundet låta undersöka ögonen hos ögonläkare, som kan göra en noggrann bedömning av ögats inre delar ökar man väsentligt sin chans att få behålla god synfunktion upp i hög ålder.
Vad kan man göra?
Genom att iaktta en sund livsstil, dvs låta bli att röka, motionera regelbundet, äta en varierad kost, rik på grönsaker och fisk samt se till att blodtrycks- och kolesterolvärden ligger normalt, anser experterna att man minskar risken att drabbas av AMD.
Internationell expertis, såsom National Eye Institute i USA – det federala institutet för ögonforskning i USA – rekommenderar, baserat på resultaten av AREDS-studierna, årlig "hälsokontroll" av ögonen från 60 års ålder med bla. undersökning av ögonbotten, dvs näthinnan med gula fläcken.
Ett specialfall är personer med diabetes. För dessa är det extra viktigt med regelbundna kontroller av hela ögonbotten, inklusive gula fläcken, för att i tid upptäcka och behandla diabetesrelaterade förändringar som annars kan hota synförmågan.